Anna, Missy och jag (Helena) bestämde oss för att den här gången Missy skulle paras så skulle vi flyga till hennes tyska kavaljer. Det visade sig ganska snabbt att utbudet av direktflyg till Munchen är otroligt begränsat. Vi fann dock ett för mig nytt flygbolag Norwegian airlines och det visade sig vara ett mycket bra val. De var billiga och verkligen service minded. De var vana att handha hund på flygresa så vi kände oss trygga att överlämna Missy till flygpersonalen för den tidsmässigt korta resan till Munchen. Detta till trots berättade Missy ljudligt efter landning för alla som ville höra hur förfärligt det hade varit.

Vi blev hämtade av Divos husse Paul som tog oss på en intressant rundtur i det vackra Bayern, innan vi kom fram till vår destination Hebersfelden. Där Erika och Divo ivrigt väntade. Efter en välbehövlig "sträcka på benen"-promenad runt ägorna så fick Missy träffa sin drömprins och det blev kärlek vid första ögonkastet. Nu var de unga tu oskiljaktiga så när de låg tätt intill varandra kunde vi ägna oss åt vårt. Dvs. champagne och god mat lagad av Erikas duktiga husfru. Vi hade massor att prata om eftersom vi inte setts på ett helt år och kvällen gick i flygande fläng och vips var det dags att inta sängläge. Jag sov som en stock men det gjorde varken Missy, Divo eller Anna... Anna vaknade därför till en dundrande huvudvärk och Missy och Divo blev inte lugna förrän de fick leka lite igen. Frukost i Bavaria går inte av för hackor så det var långt fram på förmiddagen som vi fick glädjen att se Erikas anläggning för sin rescue verksamhet. Återigen kunde jag konstatera att det inte finns någon jag beundrar för sin gärning som Erika och Paul! Att se dessa tilltufsade hundar leva så fint och med så god omvårdnad är en lisa för själen! En basenji var där. Man hade hittat honom vandrande på gatorna i Larnaka, Grekland. Han hade svansen bruten på två ställen vilket man antagligen gjort för att få den bättre ringlad. Ovanför hundanläggningen fanns en underbart vacker lägenhet som båda Anna och jag tänker "låna" vid första bästa tillfälle.

Tidigt på söndag morgon hade de unga tu ytterligare ett rendez-vous och sedan var det dags att resan hem igen. Samma ljudliga berättelse om hur det är att flyga med Norwegian airlines drabbade alla på Arlanda. Vi forserade därför snabbt genom kön ut till den lite kyliga luften i Sverige igen. Vi var så glada, upprymda och trötta att vi i hastigheten hemma i Hölö glömde en massa saker i bilen och i Annas garage... Allt skall dock få sin rättmätiga ägare igen vid Stora Stockholm. Nu inträder en förväntan eller olidlig väntan på små Divo-Missy-valpar. Tack Erika och Paul för att vi fick låna vackre Divo och för er alltid fantastiska gästfrihet!

Toppenresultat för Faraolands valpar och en fantastiskt debut för lilla "Lexi",
Chagmas Rose to Faraoland. Lexi är väldigt speciell för oss eftersom hon kom till världen med de sämsta odds en valp kan ha. Både hon och systern visade sig dock vara riktiga fighters och så även mamman. En skräckhistoria slutade positivt och vi är lyckligt lottade med en söt och trevlig liten Lexi. Hon är inte utställd i valpklass tidigare för vi har inte ansett henne riktigt mogen för utställningsringarnas allvar . Man säger dock att träning ger färdighet och Faraolands nya handler Isa har verkligen tränat flitigt med Lexi. Isa kommer att hjälpa till och visa våra hundar i framtiden.


Lexi sidorörelser

Isa, Lexi, Borre och Helena åkte till Gimo tidigt, dels för att se cockerbedömningen och dels för att ha tid för hundarna att kolla läget och träna lite. Cilla, Bruno och Linda kom strax efter med tält och resterande tävlingshundar. Gimo var en fin utställningsplats när man väl kom dit men vägen var väldigt lång till målet. Till och med vägen från parkering till ring kändes oändlig när man kånkade och drog på allt man helt enkelt måste ha med sig till en utställning. Borre ville dessutom inte gå in och det gjorde inte insläppet lättare precis.

Domaren var en snabb utövare så väldigt fort blev det valparnas tur att visa sig. "Elton", Faraoland Kenzo Signature, gick till seger i hanklassen och därefter gjorde även Lexi det bland tikarna. Slutresultat blev BIR till Lexi och BIM till Elton! Vi är mycket glada och stolta över våra fina valpar!

Lexi BIR, Elton BIM resp Elton bästa hanvalp


Lexi i trav och stående

De vuxna hundarna vi hade med oss föll inte riktigt domaren i smaken. De skötte sig dock fint och gjorde vad de kunde för att visa sig till sin fördel. Bäst gick det för "Daisy",
SE FI Ch Jo Coyote's Ox-Eye Daisy, som vann championklassen och knep en andraplacering i bästa tik med R-CACIB. Domaren förklarade noga sitt val för mig och "Kenzo",
C.I.B SE DK NO FI NORD Ch Faraoland Xcellent Example, bland hanarna och så en bild på vår svarta rörelsemaskin "Lily", Faraoland HD Street Glide.

I finalringen var det som alltid många vackra valpar och förväntningarna sträckte sig till en förhoppning att Lexi skulle trava på och sköta sig i ringen. Det gjorde hon verkligen och så bra att hon gick hela vägen fram till BIS! Tack Isa för proffshandling! Ett vackert ekipage som vi gärna ser mer av i framtiden. Lexi är därmed kvalificerad till Puppy of the Year! Resan hem gick på moln, dock regnfyllda sådana. Tack alla för en trevlig sensommardag och väl mött nästa gång! Grattiskramar sänder vi till Lexis uppfödare Gro!

Lexi pose resp. Lily och Elton pussas


Daisy, Lily och Kenzo tigger godis av Linda och hennes byxor

Fredag morgon startade vi tidigt för att hinna med dagbåten till Åbo. Helena kom till Tallebo så vi kunde samåka till Stockholm. Vi hade haft några dagar med riktigt varmt väder i Sverige så vi reste med sommargarderoben packad. Men att vi skulle få uppleva ökenhetta hade vi kanske inte riktigt räknat med. Cilla och Bruno hade laddat upp med rejäl förkylning, tillika rethosta och hes röst. Tajming med andra ord! Vid hamnen mötte våra kära vänner Anneli A och Ninnie upp. Det visade sig att de lyckats boka två 4-bäddshytter så Helena fick en egen för resan. Skönt att slippa höra de ständigt hostande. Vi intog alla en superlyxig frukostbuffé, som inleddes med välkomnande i champagne! Kenzo och Lily spanar nyfiket på folket långt där nere på bryggan.


Sedan passade vi alla på att ta en välbehövlig förmiddagslur för att ladda batterierna inför helgens bravader. När vi vaknat njöt vi av flera timmars sol på däck. Det passade även våra soldyrkande basenjisar :D


Bruno försökte sova av sig lite av förkylningen medan Cilla och Helena passade på att ta shoppingrunda. Vi hittade allt från spännande vin till vackra smycken. Snart var det dags att äta igen och denna gång var det Viking buffé. Vi åt så magen stod i fyra hörn, men gott var det och fräscht. Det fanns massor att välja på och framförallt mycket kallskuret. Tyvärr var det inte lika lyxigt för hundarna vad gäller möjlighet att göra från sig. En stinkande låda med nerkissat grus var allt som fanns till hands uppe på däck. Vilken basenji betraktar det som ok?! Stort minus till rederiet för det, man betalar ju trots allt för hund ombord och då tycker man att de ska få lite service även de.

Det blev dags att gå av båten och styra bilarna mot platsen för specialen. Finska basenjiföreningen har lite annorlunda upplägg mot vårt svenska. De arrangerar för det första tävlingen i en inomhuslokal (oavsett väder) men är även helt tysta under bedömning. Det är så man kan höra en nål falla. Ju viktigare resultat desto tystare stämning! Det låg väldigt vackert inne i skogen intill en stor sjö med sandstrand och självklart, flera bastumöjligheter. Vad annars i Finland ;-) Vårt boende var förberett via Anneli P. Stort tack! Nnågonstans på vägen hade missförstånd eller miss i kommunikation gjort att stackars Anneli A och Ninnie nu plötsligt stod utan boende, för utställningshotellets reception hade stängt för dagen och de hade inte fått någon förvarning om detta av hotellet! Som tur var ordnade det sig snabbt då vi i vårt boende hade ytterligare ett ledigt rum som de kunde ta. Puh! Anneli A hann till och med tänka tanken att sova i hotellreceptionen...

Den omtalat tysta publiken


Vi lärde känna några nya ansikten som förhoppningsvis leder till spännande saker i framtiden. Vi träffade även gamla bekanta, både finska och långväga ditresta. Ett stort glädjeämne för oss var så klart att få umgås med Angus uppfödare från Skottland, Scott och John. De var så stolta över sin "son". Angus själv samt Kenzos finska dotter Sternhimmels Nota Prima stod för de högsta framgångarna denna helg, med cert respektive BIS-valp. Det var nog minst 25 grader i tävlingshallen, över 30 utomhus och uppmätta 32 grader i vårt rum när vi skulle sova. Mellan varven var det inte annat än att slänga sig i sjön för ett svalkande dopp, duscha kallt samt sova på fuktiga handdukar. Vår handdukstork gick nämligen inte att stänga av så den värmde härligt för fullt dygnet runt och inte en vindpust fanns att uppringa. Trots detta bastade finnarna glatt! De är otroliga :D


Ytterligare en Kenzo-dotter fanns på plats och självklart tog vi chansen att lära känna varandra, Sternhimmels Notabilia Bona. Hon var så fin och elegant!


Vi blev härligt bortskämda med förberedd lunch, kaffe, kvällsmat med vin mm mm utav kennel Sternhimmels med vänner. Stort tack! Snart var det dags att vända hemåt men till Anneli A och Ninnies fasa visade sig att de bokat hemresan fel datum! De fick ställa sig i en reservkö och hoppas på att få komma med i mån av plats! Efter en spänd väntan fick vi besked om att de var ombord och att de även i och med detta fått uppgradera sin hytt till en svit! Inget ont som inte har något gott med sig ;-) Nu när vi kan rutinerna ser vi med spänning fram emot nästa års special men då kanske vi ska hjälpa tjejerna med deras bokningar. Hi hi.

Afrikos Mitas Admiral of Love aka "Love"

Ibland drabbas vi alla av det kända fenomenet kärlek vid första ögonkastet. Så har nu hänt och det kommer säkert att hända igen. Men att vi båda skulle drabbas av nämnda fenomen när vi såg samma hund kan bara betyda en sak, nämligen hattrick! Först blev vi invigda till objektet för vår heta kärlek genom foton, med professionell handling av Reda Vengalyte. När vi sedan studerat stamtavlan var det dags att fråga om Love kunde få bli svensk plus be om att få se videofilm, där vi även kunde studera rörelseschemat på drömprinsen. Allt stämde!

Vi har under våren och försommaren lyckligt konstaterat att även domarna sett skönheten hos vår prince charming och Love har med andra ord vunnit en hel del redan i valpklass. Nu senast i helgen genom BIR-valp och BIS-placering! Vi vill tacka Airida som hjälpt oss med kontakten och framförallt Loves uppfödare Vaida för att vi fick tillfälle att göra vår dröm till verklighet!

Love med sin uppfödarmatte och lekkompis.

Vi ser fram emot när "prinsen av havet och kärleken " äntligen kan korsa Östersjön så vi på Faraoland efterlängtat kan få välkomna, Afrikos Mitas Admiral of Love aka ”Love”!

En BIS-vinnare har somnat in! Lilla Kizzy finns inte mer.

SE Ch Faraoland Nile Wild Juddah blev 14 år. Hon började sin framgångsrika karriär genom att bli BIS-valp på svenska basenjiföreningens special för rasdomaren Damara Bolte, kennel Revielle (från USA).

Juddah, eller Kizzy som hon hette till vardags, levde lyxliv hos Mats och Marie Westerberg i Norrköping. Tillsammans med borderterriern Trazzel. Kizzy brevväxlade ganska flitigt med sin lillasyster Lucia och många gånger har vi skrattat åt deras konversation. Kizzy hade alltid starka åsikter och man kan säga att hon slogs på barrikaderna för många viktiga saker i en hunds liv. Hon hade ofta synpunkter på domarnas kunskaper i anatomi och hon var inte sen att tala om för dem vad hon tyckte om deras behandling av henne på bordet.

Kizzy var inte bara en vacker utställningshund utan en älskad familjemedlem. Hon är nu djupt saknad och vi sänder en tanke till hennes familj. Kizzy var efter Ch Sternhimmels Munter Mathias och Ch Faraoland Nile Wild Bambuti. Kizzy hade en kull valpar hos kennel Wamba. Vårt varma tack till Mats och Marie för den kärlek och omsorg ni gav älskade lilla Kizzy!

INT NORD VDH TyskClub CA DK ES EE FI FR GI NL IL ITA LT LU MC PT Ch BISS Mandela Free Out of Africa ”Nelson” finns inte mer. En legend har åter gått ur tiden och en av de största saknas oss!

Nelson var den som satte svart/vita basenji på kartan i Sverige. Med sin kolsvarta färg, elegans och otroliga rörelser! Han tävlade till sig en svensk championtitel som unghund men kom hit för att stanna betydligt många år och championtitlar senare. Som veteran började Nelson sin svenska karriär genom att bli BIS-veteran på sin första SKK-utställning, i Göteborg. Proffsigt visad av Sofie Lönn, som sedan visat två generationer Nelson söner till otroliga framgångar. Nelson har verkligen gett namnet multichampion den rätta betydelsen, för vem slår hans antal titlar?!
 
 

Påsken 2004 var Nelson med följe inbjudna till Veteran of Veterans på Grand Hotel i Stockholm. En gyllene afton där hans skönhet verkligen kom till sin rätt i rampljuset.

Att Nelson dessutom var en underbar familjehund gör saknaden ännu större. I Sverige levde Nelson sina år med familjen Ekholm och basenjitiken "Aloha", Teazer's Aloha to Faraoland. Vi sänder härmed en tanke till dem i deras svåra stund och förlust av en trogen vän. Ett stort tack för att ni öppnade ert hem och gav Nelson det familjeliv han förtjänade.

Nelsons sista framträdande var på basenjispecialen i Vadstena. Där han slog alla med häpnad när han svepte runt ringen som en ung travare, 11 år gammal! Nelson belönades i hård internationell konkurrens med en placering i bästa hanklass och slutligen utställningens bästa rörelser samt Best In Show Veteran! Världsutställningen arrangerades i Stockholm veckan efter och rasspecialen hade lockat många kända utländska basenjis.

Nelson var uppfödd av Christian Jouanchicot och kennel Out of Africa, i Paris, Frankrike. Redan hans föräldrar var legendariska. Båda svarta och mycket framgångsrika basenjis (Ch Candu’s Rocket Man x Ch Jungle Bell Out of Africa). Men Nelson infriade alla förhoppningar och mer därtill. Han föddes 15 december 1996 och blev 14 år gammal.

Nelson lever vidare genom sin vackra avkomma och han har både barn och barnbarnsbarn här på Faraoland. Varje gång vi njuter av dem ska vi tänka på dig Nelson, vår underbara, vackra svart/vita basenji! Tack för all den glädje och stolthet du gav oss. R.I.P. älskade Nelson!